|
Varsel
Av
Bruno Kampel
Åren är bladen
av blomman som vi är, från vilken vi håller på att plocka av bladen
, som om de var gjorda av hjärta och svett, kärlek och passion, ömhet
och känslighet, och varje blad som ramlar ner tar med sig lite av vårt
seende och förståelse, av våran lidelse och skrattande, av vårt älska
och förlora, av vårt hopp. Men de andra blir kvar, väntande ankomsten
av morgondaggen som gryningen broderar utan vila, för att släcka vår
levnadstörst , för att föda vår önskan att vara lyckliga, för att vattna våra förhoppningar.
Ja.
Stunden ska komma då våra öppna sår ska läcka till tonerna av en oändlig
dikt, som vi kommer att recitera åt alla väderstreck - stående vid
foten av spökstatyerna som går utan mål på gränderna av vår
interna mytologi - för att dess verser ska vara lyssnade och förstådda
av greker och trojaner, skyldiga och oskyldiga, allvarliga och dementa,
visa och ignoranta. Det kommer att vara en ljudlös dikt, en tystnad av
lycka, ett stumhet av glädje, en tystnad av rörelse, ett tal utan ord.
Det kommer att var en sång utan rim eller vers, utan ton, i vilken vi
kommer att säga att ja, kärleken har hittat vår väg och slutligen
regerar enväldigt i vårt känsloterritorium, i sfären av vår känslighet,
i det dagligas universum.
Först då
kommer vi att upptäcka att vi är prologen av paradiset, bödlar av kärlekslösheten.
Vi ska konstatera att, bara genom att vilja, kan vi förvandla tårar
till sång, smärta till vers, avsaknad till fullkomlighet, ångest till
skratt, mörker till tro. Vi ska förstå att vi förmår, knapp genom
att önska det, förvandla förhoppning till verklighet, projekt till
resultat, ty vi är pennan med vilken
livet skriver dess öde; och också papperet i vilken dess ödes hand
tecknar våran framtid. Vi är, summa summarum, produkt och faktor,
orsak och verkan, allt och inget, mycket och litet, rop och eko, men,
mer än inget, är vi inte
mer än var vi var en dag, och kommer inte att bli mer än det vi är
idag.
När vi förstår att vi är vad vi är och inte
vad vi tror vi är, då, som i en saga, kommer vi att vara lyckliga i
alla vara dagar.
|
Presenten
